Stjälp-jag..

image

Jag. Bara. Orkar. Inte.

Ibland kommer den där brutala känslan och plötsligt bara infinner sig. ”Jag orkar inte vara ditt hjälp-jag.” Och jag förstår att det är djupt orättvist! Jag förstår att du behöver det mer än de flesta. Jag förstår att du inte har någon fallback solution. Jag förstår att det känns kontraintuitivt att jag plötsligt erbjuder samma villkor och inte en millimeter till när jag så ofta pushar för att man bör bortse från den principen till förmån för att ge alla lika förutsättningar att klara av och lyckas med saker och ting.

Men ska jag vara ärlig så handlat det här inte om dig. Det handlar om mig. Om att jag inte längre är beredd att bära dig genom livet. Om att det är dags för mig att ge mig själv lika förutsättningar att lyckas, att klara av saker och ting! Om att jag inte längre mäktar med den sidan av dig som om och igen tynger ner mig under vattenytan med nya kallsupar.. om att du blivit mitt stjälp-jag.

Så om du inte är beredd att avlöna mig för det arbete jag utför som din personliga kognitiva assistent så säger jag härmed upp mig med omedelbar verkan. Är du inte beredd att erbjuda en skälig ersättning för den tid jag lägger ner på att få ditt liv att fungera och flyta smidigaste.. då är jag inte längre intresserad av att lyfta ett finger för dig. Faktiskt.

Kommentera