Levande löften

image

”Ett nej är alltid ett nej.” brukar man ju säga, men när jag hörde ”Jag vill lära mina barn att ett ja är alltid ett ja.” så börjar jag faktiskt undra hur långt man bör dra det. Är det aldrig okej att anpassa sig efter omständigheterna? Är det aldrig okej att ändra sig när ny information förändrar hela situationen?

Är det inte bättre att lära sina barn att ja eller nej betyder ”Med den kunskap jag har för stunden och utifrån min bästa förmåga att bedöma situationen är mitt svar ja/nej och så länge ingenting ändras så står det fast.”. Jag tror att det skulle göra dom till bättre rustade ungdomar och vuxna när det blir dags för dom att möta den stora osäkra världen där ute. Men jag tror också att det är någonting som bara fungerar om man delar med sig av sitt resonemang både initialt och när ny information som förändrar situationen dyker upp.

Det är vacker kommunikationsestetik och någon dag hoppas jag känna att jag når ditt tillräckligt ofta!

Kommentera