Bära nära

IMG_5273_800

Att lyssna på samma skiva varje dag i lite över en månad, att höra texterna om och om igen, att börja höra orden och sen förstå låtarna en och en. Att en kväll kunna allihop utantill och börja sätta ihop dom.. att klippa om scenerna se hela historien de berättar.. att känna hur hjärtat faller i golvet. Splatt!

Backa ett steg och de abstrakta mönstren skapar en stor och komplex bild.

..vad gjorde Elisabeth på badrumsgolvet.. vem lever på sjukhusmat.. vems begravning är det, vem har blivit till sand på botten av en låda.. vem är baby Genius.. vad spelar det för roll att alla bilarna ute på gatan tävlar i rejset för att hinna först till fortsättningssnöret.. huden som trillar av, är bara en liknelse.. vems är resväskan och vem får inte följa med på resan..

Sen mins jag en sån där begravning.. hud som inte finns något mer.. ljud och lukter jag aldrig kommer få känna igen.. sjukhuset med all den vackra konsten som finaste prästen postar på facebook, det som var lika mycket hemma som något annat.. de kämpiga stunderna som aldrig ville ta slut.. det fantastiska som var över för fort.. alla de där resorna som aldrig kan bli av genom helt vanliga vardagar som redan passerat.. 

En månad, en skiva, en lägenhet, en person, ett liv.. så många saker jag inte delat med någon, saker inte ens tangentbordet fått höra.. hur blev det så? 

Kommentera